Hon jag bor tillsammans med har en dotter på elva år som bor här för det mesta. Hon är så himla härlig. Överdrivet mycket energi, vill alltid spela UNO (me like!) och pratar på i nonstop. Ibland hänger jag inte alls med i vad hon pratar om, för hon pratar så otroligt snabbt. Hon vet om att jag kommer från Sverige, men hon har fortfarande inte riktigt greppat att min tyska inte är perfekt. Varenda gång jag gör det minsta lilla felet skrattar hon högt, haha. Men hon är så snäll, så det är bara härligt att hon också bor här.

Idag har jag för övrigt tagit en låååååång sovmorgon. I vanliga fall brukar jag vara den som går upp halv åtta på morgonen och Moritz sover till två. Idag var det han som fick gå upp åtta på morgonen och jag sov till halv tolv. Skrattade lite ondskefullt bakom ryggen på honom. Nu vet jag dock inte riktigt vad planen för dagen är. Det är så härligt väder att jag bara måste ut. Tror jag ska ta min (sista svenska) bok och sätta mig i en park. Sedan tänkte jag gå till gymmet. Så otroligt irriterande att gymmet har stängt mellan ett och fyra. Det är vanligtvis vid dessa tider jag brukar träna. Suck..

Kanske man är lite för beroende av sin stammisbar när man sitter utanför och väntar i en halvtimme i regn på att de ska öppna. Detta var just precis vad jag och tre till gjorde i förgår. Nu har vi åtminstonde fått Theos (ägaren av baren) nummer, så att vi kan ringa honom nästa gång det händer. Hahaha! Visserligen blev det bara två öl och jag gick hem redan vid elva. Var en sån märklig känsla att vakna upp nästa dag och känna att man faktiskt har fått tillräckligt med sömn. Sällsamt här i Lindau.

Igår var dock ännu lugnare. Efter träningen drog jag hem till Moritz och vi låg bara och kollade på tv hela kvällen. Kan ha varit den mysigaste kvällen på väldigt länge. Dessutom ringde min kollega och sa att jag inte behövde börja arbeta förrän tolv idag, så jag fick en rejäl sovmorgon. Var en snabbis på en grönsaksmarknad med Moritz och Anna imorse och nu sitter jag och väntar på att tiden ska gå, så jag kan börja jobba. Blir en kort dag på jobbet (lovely!) och sedan blir det bullfika i residenset. Är knappt där längre, så jag bestämde mig för att idag är det minsann dags.

Jag har verkligen legat på latsidan sedan jag kom hit. Tanken var att köpa gymkort redan första veckan, men sedan jag kom hit har jag bara varit ute och sprungit en gång. Men nu känner jag att det får var nog. Nu tar jag på mig gymkläderna och beger mig iväg mot gymmet. Måste verkligen sätta igång med träningen om jag ska fortsätta äta och dricka så mycket skit som jag gör för tillfället.

Mitt bigbaotastora och vackra blåmärke får följa med. Visserligen har det lagt sig ganska bra, för tre dagar sedan såg det förskräckligt ut, haha.

Äntligen har min frysperiod gått över. Har försökt få mina åtta timmars sömn varje natt och det verkar fungera. I fredags var det fest i Österrike. Egentligen ganska dött, men med bra musik, härligt sällskap och lite öl så kan det inte gå fel. Var i alla fall riktigt kul efter tolvslaget. Dessvärre blev det väldigt sent och dagen efter skulle jag upp tidigt (*host* halv två *host*) för att träffa en svensk vän. Hann inte äta någon frukost och det första jag drack var en öl. Lite alkoholistvarning där. Eller tyskvarning. Ser inte riktigt skillnad på att vara alkoholist eller tysk.

Men igår var det lördag och jag och Moritz stannade hemma hela kvällen (för att inte fortsätta alkoholistvanan, haha). Planen var att gå ut, men det var så skönt att bara ligga i sängen och kolla på dokumentärer. Någon gång får man ju ta det lugnt.

Det börjar bli riktigt löjligt hur mycket jag faktiskt fryser för tillfället. Det är egentligen inte speciellt kallt här i Lindau, när det är som sämst ligger vädret på 15 grader. Men ändå har jag plockat fram min stooora halsduk. Alla här skrattar åt mig. "Trodde du kom från Sverige och var van vid kylan!". Man tycker ju att jag borde vara van, men nope. Får helt enkelt börja klä på mig mer. Eller börja sova mer, så att min kropp kommer in i en bra rytm igen.

Och redan imorgon kan jag sova ut. Hade missförstått mitt schema, så nu har jag tre fler lediga dagar denna månaden. Var rena turen att jag och min kollega pratade om det idag. Annars hade jag gått till jobbet imorgon klockan nio på morgonen i tron att jag skulle jobba. Istället ska jag sova ut tills jag vaknar av mig själv imorgon. Jag gör det sällan, men oj vad jag behöver det just nu.

Nu ska jag äta pasta med pesto. Skäms nästan för att erkänna att det är den enda maten jag har lagat sedan jag kom hit. Köpte grönsaker för någon vecka sedan, men eftersom jag är så sällan hemma hann grönsakerna ruttna innan jag ens hann äta hälften. Så nu satsar jag på mat som håller sig längre.

Födelsedagsmiddagen igår var jättetrevlig. Moritz hade gett mig små hintar om att det var en väldigt seriös och fin restaurang (så fin att han t.o.m bar kostym! haha), men herregud.. Ingen förrätt låg på under 200kr. Vi åt endast trerätters, men då det var Moritzs brors restaurang fick vi före, mellan och efter varje rätt någonting litet extra. Jag var så otroligt proppmätt! Och gott som bara den var det. Alla kryddor odlar hans bror själv, köttet kommer från en bonde i närheten, fisken från Bodensjön och all pasta och bröd är hemmagjort. Så man kan ju förstå varför det är så dyrt och gott. Om jag hade vetat vad notan skulle gå på hade jag aldrig gått med på att Moritz skulle betala för mig. Jag tror jag får ta och betala våran barnota några dagar framöver, haha.

Skönt nog så började jag inte förrän ett idag. Wuuunderbar! Hade ingenting planerat efter jobbet förutom att handla mat och städa undan. Har bara hunnit med punkt ett. Träffade nämligen några vänner i butiken och det bestämdes att jag ska över och träffa dem sen. Sedan smsade Mortiz mig och ville också träffas. Så det där med städning kan jag ta en annan dag. Jag har hellre kul! Nu ska jag bara snabbt städa undan allt från min säng och sedan beger jag mig mot sällskapet

Jag är så sjuuuuuukt trött.. Men har ingen tid att vila (fast jag övevägde faktiskt en 5min powernap, men insåg att det var lite ovärt). Ska snabbt göra mig iordning, möta upp Moritz och sedan ska vi gå till hans brors restaurang, då hans bror fyller år idag. Känns lite halvlustigt att gå på en seriös födelsedagsmiddag för en person jag bara har sagt tre meningar till. Nåja, det blir säkert bra. Min kollega var snäll nog och gav mig sovmorgon för imorgon, så det är bara till att försöka piggna till nu.

Tschüss!

Det kan inte bli mer perfekt än att sitta i sin favoritbar, bredvid sin favoritperson, med sin favoritöl, samtidigt som man lyssnar på sin favoritlåt. Och just detta fick jag uppleva igår. Sann glädje. Mer perfekt än så kan det inte bli.

Det där med sömn.. Jag saknar den. Jag tycker ändå att jag sover tillräckligt (oftast 6-7 timmar, ibland lite mindre), men ändå så är jag dödligt trött varje dag. Och varje gång jag bestämmer mig för att ta en powernap så smsar eller ringer någon mig. Varenda gång! Jag tror Moritz kan känna på sig när jag tar en powernap, för i 90% av fallen är det han som väcker mig (precis som att min käre vän Emil alltid ringer mig när jag verkligen inte kan prata).

Så de enda powernaps jag får är hemma hos Moritz. För h-e-r-r-e-gud vilken skön säng. Det är bokstavligen talat omöjligt att ligga i den i mer än 30min innan man somnar. Varenda gång jag kommer hem till honom slutar det med att jag somnar, haha. Social vän jag är. Jag vet inte hur många gånger jag verkligen har fått tvinga mig själv att hålla ögonen öppna för att inte somna.

Och nu är det dags för trötta mig att gå och jobba. Kanske, kaaaanske jag hinner få en powernap efter jobbet. Man kan ju alltid hoppas.

Igår var verkligen den perfekta dagen. Fick min välbehövda sovmorgon. Sedan var det bara till att snabbt göra sig iordning innan vi gick till Moritzs vänner för att testa medeltidskläder. De ska på en stor medeltidsfest i sommar, så de skulle testa allt och se om det var någonting de behövde. När alla kläderna sedan var på började ta på sig skor och sedan utbrast någon: "jaha, då åker vi till Österrike då!". Ena minuten trodde jag vi bara skulle testa kläder och nästa minut gick normala jag (förutom en tröja jag fick låna av Moritz. Medeltidströja går så bra ihop med converse) igenom Lindau med fem medeltidsklädda människor på väg till bilen för äventyr i Österrike. Haha!

Vi åkte till något gammalt medeltidsslott uppe i bergen där killarna fick roa sig med rollspel och slåss. Hahaha! Var faktiskt mycket mer underhållande än vad jag trodde det skulle vara. Alla som gick förbi glodde och alla barn var helt fascinerade.

Efter att de hade lekt klart åkte vi tillbaka till Lindau och hade grillfest hos Moritz. Bjöd även över min kära, svenska, vän Carro. Var hur mysigt som helst! Fick äntligen beviset att det inte är jag som är trög när det kommer till att förstå Moritz och hans vänner, för Carro fattade inte heller så mycket av vad dem sa. Kändes skönt att någon annan satt bredvid mig och var lika borta, haha. Och sedan avslutades den perfekta söndagen med en snabb runda till baren. Perfectamente!

Och det dumma är att jag inte har tagit ett enda foto på en månad. Önskar verkligen man kunde ta foto med ögonen..

Eller så kanske det är du som är den största idioten här i Lindau, som man borde hålla sig borta från.

Efter att ha klagat fem gånger under två veckors tid har jag nu äntligen internet. Jag är alldeles för snäll. Egentligen förtjänar de en fet utskällning. Det är precis vad de hade fått om det inte hade fungerat idag. Så nu kan jag äntligen svara på mail ordentligt och umgås med mina vänner när jag kommer till residenset, istället för att endast utnyttja deras internet. Haha.

Senare blir det till att träffa Moritz. Vi håller på att göra en fyra-fem timmars lång dubstep/hip hop-musiklista till Theo (ägaren av vår stammisbar). Kommer bli awesome. Vanligtvis spelar Theo absolut inte sådan musik, så det ska bli kul att få gå dit och en kväll få höra lite dubstep. Dessutom har jag och Moritz hittat riktigt bra musik. Precis vad jag behövde, då min musikinspiration har varit på botten de senaste månaderna.

Jag är så frustrerad. Låt mig förklara hur det går till när man skaffar internet i Lindau och heter Amanda:

Förra måndagen gick jag till Telekom och köpte internet till min dator. De tog en kopia av mitt ID och tog även mitt nummer. De förklarade att de hade lite problem med internetet just nu, men att det skulle fungera på onsdagen. På onsdagen fungerade det fortfarande inte, så jag gick dit igen. Då tog de en ny kopia av mitt ID och sa att internet skulle fungera på torsdagen. Nästa måndag funkade det fortfarande inte. Så jag gick det. De sa att det inte funkade för att de behöva först en kopia av mitt ID. Och tydligen var det tvunget att vara mitt pass. Kul att de säger det då. En vecka senare. När de även hade kunnat ringa upp mig flera dagar tidigare och be om det. Nåväl. Lydig som jag är gick jag dit en halvtimme senare med mitt pass. Alles klar. Internet skulle funka nästa dag. Idag är det onsdag. Nio dagar senare och internet fungerar fortfarande inte. Fick ett samtal idag innan jobbet.
"Hej. Jag har precis fått en kopia av ditt pass. Vad ska jag göra med det?"
"Eh.. Det var ett måste för mitt kontrakt för internet."
"Vilket kontrakt? Jag har inget här."

ALLTSÅ. Jag orkar inte. De måste hata mig med tanke på hur ofta jag går dit. Imorgon går jag dit igen. Och då får vi fan hoppas att det fungerar. Annars tar jag med mig Moritz nästa gång. Han blev skitförbannad när jag berättade om allt. Jag är inte så bra på att skälla på någon, speciellt inte på tyska. Så om det fortfarande inte fungerar på fredag får han skälla lite åt mig.

Ursäkta den dåliga uppdateringen. Jag har fullt upp med att leva mitt liv till fullo. Hon jag bor med "klagade" i fredags om att jag aldrig är hemma. "När ser jag dig nästa gång? Imorgon? På söndag? Nästa vecka? Du är ju bara hemma fem minuter per dag!", haha.

Men faktum är så lever livet just nu. Dessutom är det krångel med mitt internet, så jag har ingen möjlighet till att verkligen uppdatera omgivningen om vad som händer. Nåja.. Vad har hänt sedan sist då? Egentligen inte så mycket, förutom att jag hänger med Moritz varje dag. I torsdags lärde han mig att åka longboard. Awesome! Tillsammans åkte vi hela 12 kilometer. TOLV KILOMETER MIN FÖRSTA GÅNG! Det gick faktiskt jättebra. Förutom ett litet fel de första fem minuterna, som ledde till att Moritz var tvungen att klä av sig och hoppa i sjön för min skull. Hahaha. Men som jag brukar säga; man behöver lite action i vardagen.

Annars har jag tyvärr inte så mycket mer att berätta. Nu ska jag äta lite cheesecake med vännerna mina (vi får hoppas den blev lika god som mammas) och sen ska jag över till Moritz igen. Blir helt utmattad av att vara med honom. Att höra honom prata tyska, kolla på synkroniserad tysk tv och även kolla på hans tyska favoritseriefilmer tar verkligen på krafterna.. Men tyska lär jag mig i alla fall! Haha